Fakta Diskrimineringslagen och olaga diskriminering

Diskriminering och olaga diskriminering är inte samma sak. Därför är det viktigt att ta reda på var din situation passar in så att du vänder dig till rätt instanser för hjälp.

Du blir diskriminerad när någon behandlar dig sämre än en annan person i samma situation. För att det ska vara förbjudet enligt lag ska den sämre behandlingen ske på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, hudfärg, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Tips Olaga diskriminering eller diskrimineringslagen

De enda som kan bli dömda för olaga diskriminering är näringsidkare (företagare) och den som ordnar en allmän sammankomst/offentlig tillställning (t.ex. utomhuskonsert, demonstration och marknad). Det är vanligare att situationer av diskriminering hamnar under diskrimineringslagen.

Mer om hur lagen funkar på nätet.

Tips Utsatt för brott under diskrimineringslagen

Om du är säker på att din situation faller under diskrimineringslagen så skall du anmäla till diskrimineringsombudsmannen och inte polis. Kontakta en diskrimineringsbyrå för stöd och hjälp.

Kontakta en diskrimineringsbyrå.

Tips Samla digitala bevis!

Dokumentera och spara allt som kan användas för att utreda det som hänt.

Guide: Samla digitala bevis

Tips Blocka och skydda dina sociala medier

Tips Be om hjälp att bemöta näthat!

Du är inte ensam. Om du vill ha hjälp att bemöta näthat i kommentarsfält kontakta facebook-gruppen #jagärhär för att få hjälp och stöd av goda krafter som verkar för ett bra och öppet nätklimat. 

#jagärhär's facebooksida

Tips Om du inte blir lyssnad på

Om du inte blir lyssnad på så finns det många intresseorganisationer som arbetar med specifika diskrimineringsgrunder eller minoritetsperspektiv. Gå vidare och sök stöd hos dessa, du är inte ensam! Det är vanligt att minoritetsperspektiv inte förstås, det kallas gaslighting. 

Vår stödsida är uppbyggd utefter olika sakfrågor, kolla upp vilka du ska kontakta.

Gaslighting.

Tips Varför utsätts du?

Om du misstänker att det sker på grund utav vem du är på basis av ras/etnicitet, religion, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktion, sexualitet eller ålder - så kan det också handla om olaga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, hatbrott eller hets mot folkgrupp.

Hatbrott.

Trakasserier.

Tips Såhär skapar du tillgänglig information för alla på internet

Ladda ner Myndigheten för Delaktighets checklista för hur man gör information tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning. På sida tre finns en checklista för webbplatser och e-tjänster.

Checklista tillgängligt information.

Vad är den rättsliga skillnaden mellan diskrimineringslagen och olaga diskriminering?

Diskriminering är förbjudet både straffrättsligt (brottsbalken) och civilrättsligt (diskrimineringslagen). Förenklat kan man säga att straffrätt handlar om hur staten, genom straff, förhindrar enskilda personer att göra saker - medan civilrätten handlar om tvister mellan ”privata rättssubjekt”, alltså privatpersoner, organisationer och företag.

Om ett företag döms för olaga diskriminering bestämmer domstolen hur företaget ska straffas. Om en arbetsgivare utsätter en person för diskriminering enligt diskrimineringslagen kan privatpersonen stämma arbetsgivaren i domstol och begära skadestånd.

Reglerna om olaga diskriminering och diskrimineringslagen överlappar delvis men har olika syften och får olika konsekvenser för den som diskriminerar.

Om du har blivit diskriminerad kan du kontakta polisen, diskrimineringsombudsmannen eller en antidiskrimineringsbyrå för att få hjälp att reda ut om diskrimineringen är ett brott enligt reglerna om olaga diskriminering eller om det faller under diskrimineringslagen.

Tips Arbetsgivare har utredningsansvar för ditt arbete som är online

Om du utsätts i ditt arbete så har alltid arbetsgivaren utredningsansvar. Anmäl direkt. Hänvisa till arbetslagstiftningen.

Stöd och hjälp.

Tips Näthat till följd av medlemskap i organisation eller förening, anmäl!

Som medlem i en förening eller organisation så har de ett ansvar för dig och det näthat som kan uppstå till följd av medlemsskapet. Om de inte har handlingsplaner för nätet så bör de ta tag i detta snarast.

Organisationer kan få hjälp med detta arbete.

Om du inte blir hörd, så finns stöd och hjälp att ta det vidare.

Tips Skolan har ett utredningsansvar, även på internet!

Anmäl direkt till skolan och kontakta din förälder. Även om de anser att det är mobbning, så kan det vara trakasserier i lagens mening, se till att du får ett korrekt stöd och utredande. 

Brott på internet.

Tips Trakasserier (mobbning) kan vara diskriminering eller hatbrott

Om det sker på grund utav vem du är på basis av ras/etnicitet, religion, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktion, sexualitet eller ålder - så kan det också handla om olaga diskriminering, sexuella trakasserier, hatbrott eller hets mot folkgrupp. 

Hatbrott.

Diskriminering.

Vilka kan bli dömda för olaga diskriminering?

De enda som kan bli dömda för olaga diskriminering är näringsidkare (företagare) och den som ordnar en allmän sammankomst/offentlig tillställning (t.ex. utomhuskonsert, demonstration och marknad).

För att någon ska dömas för olaga diskriminering ska personen haft för avsikt att diskriminera dig. Det ska också vara ”ställt utom rimligt tvivel” att du har blivit diskriminerad. Det är ett högt beviskrav och fällande domar är ovanliga. Om du misstänker att du blivit utsatt för olaga diskriminering är det polisen du skall vända dig till.

Polisanmälan.

Diskrimineringlagen är enklare att använda

Diskrimineringslagen gäller för fler situationer än olaga diskriminering och beviskraven är lägre. Det är därför vanligare att diskriminering prövas enligt diskrimineringslagen, än enligt reglerna om olaga diskriminering i brottsbalken.

Diskrimineringslagen gäller på arbetsmarknaden, i skolan, arbetsmarknadspolitisk verksamhet, medlemskap i arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, försäljning av varor, tjänster och bostäder, hälso-och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och offentligt anställda.

I diskrimineringslagen finns inget krav på att den som särbehandlar dig gör det med avsikt. Du kan därför få rätt till skadestånd, även om hen inte hade för avsikt att diskriminera dig. Du ska kontakta en diskrimineringsbyrå (eller diskrimineringsombudsmannen) när du utsätts för diskriminering enligt diskrimineringslagen, och inte polis.  

Diskrimineringsombudmannens webbplats. 

Kontakta en diskrimineringsbyrå.

Tips Stöd vid olaga diskriminering

Du har rätt till en stödperson under processen, kontakta brottsofferjouren.

Brottsofferjouren.

Stöd och hjälp sida hos Näthatshjälpen.

Tips Ta din mentala hälsa på allvar

Sätt din mentala hälsa först. Ibland kan det vara viktigt att ta en paus från sina sociala medier konton. Låt någon annan ta hand om eller rensa i dina sociala medier.

Stöd och hjälp. 

Alla upplevelser av diskriminering fångas inte in av lagen

Att bli utsatt för olika typer av marginaliseringar är psykologiskt påfrestande. Det sker också på fler sätt än vad som omfattas av svensk lagstiftning.

Make Equal lägger till tre när vi kartlägger och jämlikhetsutreder, socioekonomisk status (klass), geografi - var du bor (på landet, i staden, i utkanten av staden etc.), och privatliv. Även om din situation inte är skyddad i lagen, så är upplevelsen inte mindre kränkande eller allvarlig. 

Källor:

16 kapitlet 9 § Brottsbalken, Diskrimineringsombudsmannen