Kränkning används i lagtext som ett sätt att beskriva någons brottsliga beteende, det finns olika nivåer av kränkning och därför olika straffpåföljder. Du kan till exempel bli utsatt för en sexuell kränkning, vilket beskriver brottets form, men det hamnar under sexualbrottslagstiftningen.

Det är viktigt att fundera kring sin upplevelse då en kränkning blir brottslig beroende på vad som sagts, vem som säger det, i vilken situation, och till vem. Till exempel om du blir kallad hora är det en kränkning, men om du blir kallad ful så är det inte det - om du inte blir kallad ful flera gånger, på ett systematiskt sätt.  

Kränkningar kan hamna under straffrätt eller civilrätt

I Sverige finns det två sätt att få upprättelse via lagen. Antingen via straffrätt, där du vänder dig till polis och åklagare med situationen, eller via civilrätt där du själv vänder dig till tingsrätten och lämnar in en stämningsansökan.

Skillnaden är att via straffrätten kan lagen utmäta fängelse som påföljd, genom att bevisa att personen begått ett brott utom allt rimligt tvivel. I civilrätt är beviskraven lägre, och skadestånd kan utmätas genom att bevisa följderna för dig som utsatts.

Det kan vara krångligt att förstå var du bör vända dig om du upplever att du blivit utsatt för en kränkning. Vi på Näthatshjälpen ska försöka hjälpa dig så att det blir tydligare.

Nedan följer exempel på olika typer av kränkningar, som kallas olika saker, men som ändå ligger under samlingsnamnet kränkningar. De har alla olika straffpåföljd.

Olaga hot

Olaga hot är en typ av kränkning. Kränkningen blir olaga hot när du blir rädd för att du eller någon i din närhet ska skadas på ett fysiskt, ekonomiskt, psykologiskt eller sexuellt sätt. Detta gäller även på internet.

Exempel på hot online kan vara att hota med att sprida bildmaterial, stalka eller förfölja på sociala medier, trakassera i meddelanden etc.

Samla alltid digitala bevis. Ofta hotas människor online med att saker kommer hända även i offlinevärlden. Det är ett allvarligt brott och skall polisanmälas. 

Om du utsätts för olaga hot och märker att du är specifikt utsatt i jämförelse med andra på samma position och upplever att det är kopplat till en diskrimineringsgrund som exempelvis etnicitet, sexualitet eller funktion, kan det också vara fråga om ett hatbrott, vilket gör det olaga hotet än mer allvarligt med starkare straffpåföljd.

Om du blir hotad i till exempel en chattkonversation, eller kommentarsfält där tonen urartat så är det inte säkert att hotet hamnar under olaga hot, utan det kan ses som att ni båda var med på det eller att det var på skoj. Därför är det extremt viktigt att aldrig svara i affekt och att aldrig bemöta hot med förtal, kränkningar eller ytterligare hot tillbaka.

Hatbrott.

Förtal

Förtal är en typ av kränkning som innebär att någon pratar lögnaktigt om dig med syfte att skada ditt rykte. Polisens förundersökning består i att se över hur bilden av dig, eller ditt anseende, har skadats av förtalet.

Om det visar sig att din bild eller anseende har försämrats i din krets, eller i samhället, kan personen som utsatt dig för detta bli dömd i civilrätten och du kan få skadestånd.

Att sprida sexuella bilder, eller nakenbilder, på nätet är ett exempel på detta. Även om du frivilligt skickar bilden till en person och den personen sedan sprider bilden så är det spridandet i sig som är olagligt och går under förtal.Det gäller även dem som delar bilden i sina sociala medier, eller i privata meddelanden.

Samla digitala bevis och anmäl till polis. Att sprida nakenbilder hamnar också under brottsrubriceringen olaga integritetsintrång, det är värt att undersöka båda dessa brottrubriceringar när du funderar över din situation. Om du är är under 18 år gäller andra regler och spridningen av sexuella eller nakenbilder på minderåriga är ett mycket grövre brott.

Olaga integritetsintrång.

Barnpornografibrott

Vad är inte förtal?

Att till exempel skriva på twitter att någon är dum, inkompetent eller ful kan vara förtal, det beror på vem som blir beskriven som sådan. Om det är en känd eller offentlig person så är det inte förtal, om det inte upprepas på ett systematiskt sätt.

Det gör såklart inte det mindre otrevligt för dig som utsätts och om det är på grund av ditt engagemang, förtroendeuppdrag eller arbete så har de ett ansvar att ge dig stöd och hjälp i detta. Ta det vidare inom din organisation! 

Ofredande

Odredande är beteenden som också är kränkningar, men inte såpass allvarliga att de hamnar under brottsrubriker som till exempel förtal eller olaga hot. Ett störande beteende eller oacceptabelt beteende är en typ av ofredande.

Det kan vara svårt att avgöra var din situation hamnar: ofredande, förtal eller olaga hot? Därför kan det vara bra att få vägledning, du kan till exempel kontakta brottsofferjouren. Självklart kan du också kontakta polis. 

Ett exempel på ofredande är att någon hör av sig till dig många gånger, trots att du bett personen att sluta. Extremen av det beteende är stalking som också är en form av trakasserier (olaga förföljelse) eller sexuella trakasserier.

För att förenkla så kan vi säga att brotten är ofredanden till en början, och mer långtgående och systematiska ofredanden övergår - och rubriceras då, som trakasserier.

Samla alltid digitala bevis på störande eller oaceptabla beteenden, stort som smått. Om det sedan eskalerar så har du en starkare grund att stå på vid anmälning.

Kontakta brottofferjouren.

Trakasserier.

Förolämpningar - när någon som beteer sig illa mot dig också bryter mot lagen

Förolämpningar, eller hate, eller dissningar, eller shade - kan också ses som en typ av kränkning. Det inbegriper situationer där någon uttalar sig nedsättande om dig för att kränka din självkänsla eller värdighet. Till skillnad mot förtal räcker det att personen har uttalat sig nedsättande direkt till dig, utan att sprida det till andra.

Om någon skriver “hora” direkt till dig är det alltså inte förtal eftersom det inte sprids till andra, men det kan vara förolämpning som är brottsligt.

Samla digitala bevis och be personen att sluta. Svara inte i affekt med kränkningar tillbaka om du vill polisanmäla, då det genast upphör vara ett brott när ni båda kränker varandra. Det är dock alltid ett brott om kränkningen också kan knytas till hatbrottslagstiftningen.

Hatbrott.

Om du utsätts i skolan, på arbetsplatsen eller i din organisation

Det är skolans, arbetsgivarens och organisationens särskilda ansvar att utreda situationen om du blir utsatt för kränkning i samband med att du går i skolan, arbetar eller är engagerad. Både skola, arbetsgivare och förening ansvarar för att deras verksamheter är säkra platser, att kränkande behandling förebyggs och att den som drabbas tas om hand. 

Om du utsätts för kränkningar och märker att du blir specifikt utsatt i jämförelse med andra på samma position och upplever att det är kopplat till en diskrimineringsgrund, kan det också vara fråga om ett hatbrott.

Det är viktigt att reda ut situationen ordentligt för om motivet, kan kopplas till hatbrott bedöms kränkningen allvarligare och din arbetsplats eller förening är då skyldig att utreda ärendet utifrån ett hatbrottsperspektiv också. 

Arbetsgivaransvar.

Skolans ansvar.

Sammanfattningsvis gällande kränkningar

Det är svårt att utan juridisk kompetens få klara besked var din situation hamnar. Vi på Näthatshjälpen har haft juridisk rådgivning i framtagandet av detta material, men vi är inga juridiska experter. 

Värt att fundera över är att det ibland kan vara enklare att få ekonomisk upprättelse i civilrätten då bevisbördan är lägre.

I straffrätten är beviskraven högre och processen tar ofta längre tid, men om det är ett allvarligt brott så kan upprättelsen kännas desto viktigare. Det finns exempel på personer som inte fått upprättelse via straffrätten, men ändå fått ekonomisk ersättning via civilrätten.

Även om din situation inte stämmer in på en brottsrubricering så är det din upplevelse av näthat som är det viktigaste och du har alltid rätt att få stöd och hjälp att bearbeta situationen. 

Hjälp och stöd.