Som ansvarig för en verksamhet, och i synnerhet som personal- och arbetsmiljöansvarig, är näthat ett viktigt område att ha koll på av flera anledningar. Kommunikation och interaktion sker i vår verksamhet liksom i många andra i stor utsträckning över nätet idag. Det är därför viktigt att komma ihåg att det ansvar som jag har för hur exempelvis de anställda beter sig mot varandra eller eventuellt hot de upplever utifrån inte skiljer sig online från hur det ser ut offline.

Opinionsbildande organisationer är mer utsatta

Som en feministisk och antirasistisk jämlikhetsstiftelse som jobbar mycket med opinionsbildning är näthat sorgligt nog ett vanligt fenomen att hantera. Detta har med tiden gett oss gedigen erfarenhet och möjlighet att utveckla metoder för att förebygga och motverka näthat.

Aktivt ansvarstagande

Ett exempel på när mitt ansvar för att hantera näthat aktualiseras är när en anställd eller en annan aktivs trygghet och trivsel i organisationen påverkas negativt av näthat. Bra frågor att ställa sig är: Kan vi som organisation undvika att personer blir ensamma i att hantera påhopp på nätet? Hur ser krisrutinerna ut om någon drabbas av näthat i sin roll som representant för verksamheten? Hur följer vi upp och stöttar i efterhand?

Hur Make Equal arbetar

På Make Equal har detta bl.a. handlat om att arbeta fram en krisplan för sociala medier och att organisera kommunikationsteamet som hanterar sociala medier så att de är fler än en för att inte behöva hantera eventuellt näthat ensamma. Vi funderar också på vem som är frontfigur i de fall vi lyfter åsikter som kan väcka starka motreaktioner och är gärna fler än en som gör det i dessa lägen.

Hot och hat är en stående punkt på våra interna möten och då finns öppet utrymme för oss att dela med oss av saker som hänt sedan sist kopplat till näthat (både mot en själv, organisationen eller mot tredje part men som på något sätt berör oss). En annan förebyggande rutin är att vi undviker att göra delningar som vanligen väcker motreaktioner på kvällen eller inför helg så att inte eventuellt näthat ligger kvar utan att vi sett det längre än nödvändigt.

Varför vårt förebyggande arbete funkar

En framgångsfaktor i vårt arbete med näthat har varit att koppla ihop det med andra delar av vårt interna utvecklings- och trygghetsarbete. När det exempelvis gäller det interna bemötandet skapar vårt aktiva värdegrundsarbete en bra grund att stå på.

Vi lägger också tid och resurser på att årligen utarbeta trivselregler för hur vi vill att det interna bemötandet ska vara. Dessa regler gäller givetvis även när vi bemöter varandra och andra online. Att jag som VD är ytterst ansvarig i det fall någon känner sig utsatt eller kränkt är uttalat i våra interna dokument, men vi ger också praktiska tips i våra trivselregler kring hur andra som ser eller upplever kränkningar kan agera.

Vi vet att långt ifrån alla kränkningar och inskränkta kommentarer sker medvetet, att därför öva sig på att medvetandegöra varandra när vi säger, skriver eller gör saker som inte känns bra är ett viktigt led i vårt trygghetsarbete. Ofta räcker det att påtala att något inte varit okej för att få beteendet att upphöra. Men gör det inte det är det givetvis läge för mig som verksamhetsansvarig att agera mer kraftfullt.

Bra med regelbundna kartläggningar

Hos oss kartlägger vi regelbundet arbetsmiljön genom anonyma enkäter, vid medarbetarsamtal och via skyddsronder. Att fånga in upplevelser av näthat sker bäst genom att koppla på sådana frågor på dessa befintliga arbetssätt istället för att skapa nya kanaler.

Internet är på riktigt

Tiden är förbi när vi kunde ursäkta vår okunskap eller brist på hantering av näthat genom att tala om Internet som ett nytt fenomen. Nyckeln är att inte se nätet som en arena skild från andra utan snarare som ytterligare ett “rum” i verksamheten dit vårt ansvar sträcker sig.

Frida Hasselblad, VD Make Equal