Tipsbank Mikro-aktivism

Som medlem i en förening eller organisation så har de ett ansvar för dig och det näthat som kan uppstå till följd av medlemsskapet. Om de inte har handlingsplaner för nätet så bör de ta tag i detta snarast.

Organisationer kan få hjälp med detta arbete.

Om du inte blir hörd, så finns stöd och hjälp att ta det vidare.

Du är inte ensam. Om du vill ha hjälp att bemöta näthat i kommentarsfält kontakta facebook-gruppen #jagärhär för att få hjälp och stöd av goda krafter som verkar för ett bra och öppet nätklimat. 

#jagärhär's facebooksida

Om du läser kränkande och opassande inlägg eller kommentarer på sociala medier kan du alltid anmäla detta till admin.

Om du ser att det skrivs elakt eller kritiskt om en person du känner – pinga inte in personen i kommentarsfältet utan tipsa i stället personen enskilt om du tror att hen inte är medveten om att hen blir omskriven.

Brott med hatbrottsmotiv eller hets mot folkgrupp? Om du ser näthat hända och det faller under kategorin hets mot folkgrupp - så kan du anmäla brottet, oavsett om du tillhör gruppen som utsätts eller inte. Brott med hatbrottsmotiv behöver anmälas av den som utsatts, men hets mot folkgrupp kan vi alla ta ansvar för att anmäla på internet. 

Hets mot folkgrupp.

Guide för att anmäla hets mot folkgrupp.

Om en person påpekar att du exotifierat hen, gå inte i försvarsställning, lyssna, ta in kritiken och be om ursäkt. Bortföklara inte situationen och försök inte övertyga personen att du inte menade något. Att gå in i försvarsställning och förneka kommer endast försvåra er relation eller möjlighet att gå vidare från situationen.

Fundera över när någon hade fördomar, förutfattade meningar eller ansågs sig veta saker om dig senast - hur fick det dig att känna dig? Tänk efter och utsätt inte andra för liknande behandling. Personer som exotifieras upplever detta i princip dagligen och det är uttröttande.

Bara för att du inte har kunskap eller vill veta mer om personer som exotifieras för att det är spännande eller intressant - så har du inte rätt att avkräva dem på svar om sitt liv och sin bakgrund, eller pressa dem till att förklara mer om gruppen som du tillskriver dem. Googla istället!

Fundera över vem du är och vilka privilegier det innebär i relation till personer som ofta utsätts för exotifiering, alltså etniska minoriteter, personer som rasifieras som icke-vita, personer med funktionsvariationer, transpersoner eller HBTQ+ personer

Ge inte personer komplimanger baserat på fysiska attribut. Precis som ingen person med bröst någonsin har gillat att höra “snygga bröst” av en total främling, så tycker personer som ofta upplever exotifiering inte om att få kommentarer om sin kropp, funktion, hudfärg, hår eller stil - även om dina intentioner är goda.

Det är bra att vara nyfiken men fråga inte personliga eller privata frågor baserat på att du tillskriver en person en annan kultur, funktion, kön eller bakgrund baserat på utseende. Googla för att lära dig mer!

Cisnormativitet är antagandet att det finns två kön: kvinna och man och att alla identifierar sig som det kön som har tillskrivits dem vid födseln. Anta inte personers kön, fråga istället efter pronomen.

 Gå in i hatiska kommentatorsfält och anmäl eller bemöt kränkande kommentarer. 

Stöd-lajka är det första steget men det är alltid bra att påpeka otrevligheter. Ibland är det viktiga inte vad en säger utan att en säger något.

Guide: Hur bemöter man ett nättroll?

Guide: Anmäl hets mot folkgrupp

Guide: Att bemöta en rättshaverist

Guide: Att backa upp en arbetskamrat eller aktiv inom er organisation

Guide: Källkritik

Ta reda på vilka sammanhang och vid vilka tidpunkter bilden förekommit. 

Guide: En guide på hur du söker källor till bilder

När någon delar en artikel på Facebook kan du klicka på i-symbolen till höger och “Visa mer information om den här länken”. Där får du sedan information om hemsidan/nyhetssidan som länkas.
 

Om du får upp annonser i ditt flöde – klicka på de tre punkterna uppe till höger i annonsen och välj “Varför ser jag den här annonsen?” så får du mer information om varför Facebook valt att visa annonsen för dig, samt vem som eventuellt betalat för annonsen.

Om du vill veta vem som äger en hemsida finns det tjänster att ta hjälp av. Utländska webbadresser hittar du på www.whois.com. Svenska webbadresser (de som slutar på .se eller .nu) hittar du på www.iis.se.

Klipp ut delar av texten, sätt dem inom citattecken (”så här”) och sök efter dem i google, för att hitta om texten använts på fler ställen.

Källkritikbyrån är en hemsida och ett projekt för att hjälpa människor att bli självsäkra och medvetna nätanvändare. Här hittar du inspiration och kunskap om källkritik på nätet. På sidan finns bland annat granskningar av olika händelser kopplade till källkritik och guider för hur du kan gå tillväga i olika lägen.