Psykologerna har ordet

I takt med att vi lever stora delar av våra liv på nätet så har också hat och trakasserier online ökat. Det kan handla om att någon skriver kränkande saker om någon annan eller att man sprider sådant som var menat att vara privat. Ibland försöker någon få med sig andra i sitt hat så att det blir nätmobbning, och ibland består hatet i att man blir utestängd från gemenskaper på nätet.

En försvårande omständighet med näthat är att det kan nå dig dygnet runt och var du än befinner dig, även där du borde kunna känna dig trygg, som i ditt eget hem. 

Det som gör näthat så speciellt är att elakheterna riskerar att nå så många människor. Det är illa nog att bli uthängd i hela sin vänkrets, men i värsta fall är det hela ens skola, arbetsplats eller ännu fler som nås. Att drabbas av något sådant är förkrossande och man mår ofta väldigt dåligt.  

På den här sidan berättar psykologen Jenny Klefbom om vilka konsekvenser näthat kan få samt hur du kan få stöd och må bättre efter du har blivit utsatt. Psykologen Siri Helle bidrar även med tips om hur du kan stötta någon annan som blivit utsatt för näthat.  

Konsekvenser av näthat

Att vara utsatt för hat på nätet är minst lika skadligt som att vara utsatt för mobbning och det kan ge ärr för livet. Näthatet kan finnas kvar på nätet långt efter att det har upphört och för den drabbade kan det upplevas som att det aldrig tar slut.

Extra skadligt och skrämmande kan det vara om näthatet kommer från anonyma avsändare så att man inte vet vem det är som vill en illa. Om näthatet pågår länge och är omfattande riskerar det att påverka hur du lever ditt liv på olika sätt.

Risken är stor att näthat leder till psykisk ohälsa såsom nedstämdhet, depression, ångest och oro – förutom alla begränsningarna av det dagliga livet.

Om du känner att du har behov av stöd

Om du blivit utsatt för näthat, mår dåligt och känner att du behöver stöd, så finns det olika sätt att få det:

• Omedelbart stöd kan du få ifrån olika stödlinjer som tar emot via telefon- eller chattsamtal. Ofta kan du vara anonym. Du hittar olika organisationer som erbjuder stöd här. 
  
• Man kan också få digitala psykologsamtal, men då krävs att du uppger din identitet. Självklart gäller dock tystnadsplikten. 
  
• För unga finns också möjligheten att kontakta skolkurator eller någon annan ur elevhälsan på skolan. 
  
• Samtalskontakt för barn, ungdomar och unga vuxna kan man också få på ungdomsmottagningen. 
  
• I de flesta delar av landet är den psykiska vården numera väl utbyggd inom primärvården och det gäller både barn, unga och vuxna. Via vårdcentralen eller barn- och ungdomsmedicinska mottagningar kan man få kontakt med psykolog, psykoterapeut eller kurator. 
  
• Om man inte vet vart man ska vända sig för att få en samtalskontakt, kan man alltid ringa till 1177. De som jobbar där vet hur vården är organiserad där just du bor. 

Alla vårdgivare som nämns ovan omfattas av olika grad av tystnadsplikt. Det betyder att ingen får reda på att du har sökt hjälpen. Lite andra regler gäller förstås om du är barn, då den som ger vården ibland är tvungen att informera dina föräldrar om det är så att du far väldigt illa. Du har också rätt att förvänta dig att bli professionellt bemött. Det betyder att det du berättar ska tas på allvar och att du ska få möjlighet att berätta precis hur du har upplevt det som du har varit utsatt för.

Andra saker du kan göra för att må bättre 

• Ibland är det nödvändigt att, åtminstone tillfälligt, bestämma sig för att inte läsa allt som skrivs. Det kan kännas som att man ger upp om man loggar ut från sina konton, men det är ett sätt att skydda sig själv. 
   
• Ännu viktigare än att söka hjälp hos en professionell samtalspartner är det ofta att söka stöd hos sina vänner, nära anhöriga eller andra som du känner att du kan lita på. Det kan kännas pinsamt att berätta att man är utsatt för näthat, men de allra flesta blir överraskade över hur mycket empati och kärlek man möts av när man vågar berätta. 
   
• Många tycker att det är jättejobbigt att anmäla, om man har varit utsatt för brottsligt näthat. Men efteråt vittnar de flesta om att det i långa loppet ger en känsla av upprättelse att våga göra det. Anmälan talar tydligt om för både dig själv och hatarna att du vet att du har rätten på din sida och att du står upp för dig själv. Med tanke på att man kan anmäla en hel del näthat, så är det smart att inte i panik radera allt innehåll på sina sociala medier, sms eller annat som är bevis på hatet. Du behöver inte titta på det, men spara det, som en säkerhet om du i framtiden väljer att göra en anmälan och behöver kunna bevisa vad som skett. 

Att stötta andra 

• Lyssna och stötta. Det viktigaste du kan göra är att lyssna och visa att du bryr dig om personen. Fråga hur den mår och om det finns något du kan göra. 
  
• Säg ”de har fel”. Det är vanligt att man skuldbelägger sig själv när man blivit utsatt för näthat. Säg ”det där är inte okej” eller ”så får man inte göra” för att understryka att det är de som bär skulden. 
  
• Anmäl tillsammans. Om du ser en kränkande kommentar om någon annan kan du anmäla det till plattformen. Annars kan du stötta personen att själv anmäla. Uppmuntra personen att blockera hatiska konton, dokumentera bevis och polisanmäla om det är allvarligt. 
  
• Hjälp att söka hjälp. Om personen mår dåligt, uppmuntra den att söka hjälp. Till exempel genom att ringa en stödlinje eller kontakta vården. Du kan fråga om den vill att du följer med som sällskap. 
  
• Pepp och kärlek. Påminn personen om hur bra den är genom att berätta vad du tycker om med personen och allt bra den gör. 
  
• Ha kul ihop. Hjälp personen att tänka på annat genom att också prata om roliga saker. Hitta på något kul ihop och planera in grejer att se fram emot. 
  
• Fråga flera gånger. Det kan ta tid att gå vidare om man har blivit utsatt för näthat. Fråga personen hur den har det och visa att du finns där även tiden efteråt. 
  

Våra experter