Lag och rätt på nätet

Näthat är inte en juridisk term utan ett samlingsbegrepp för olika handlingar på nätet och som är exempelvis kränkande, hotfulla eller hatiska. Vissa saker som faller under begreppet näthat är brottsliga, andra inte. På den här sidan har vi samlat information om lag och rätt på nätet, för att hjälpa dig att komma fram till om du har blivit utsatt för ett brott. 

Att veta om det du har utsatts för är ett brott eller inte är inte alltid lätt. En bra tumregel är dock att det som är olagligt utanför nätet också är det på.

OBS! Du behöver inte vara säker på om du har blivit utsatt för ett brott för att göra en polisanmälan. Om du gör en anmälan är det polisens ansvar att utreda vad som har hänt. 

Här följer exempel på vad som kan räknas som brottsligt på nätet: 

• Att skriva kränkande och nedlåtande uppgifter om någon och sprida på nätet kan vara förtal.
• Att rikta en kränkande kommentar till en person, exempelvis genom att skicka ett sms med kränkande innehåll om personens sexuella läggning, kan utgöra brottet förolämpning. 
• Att skicka nakenbilder till någon som inte bett om det kan vara sexuellt ofredande.
• Att tjata på någon att skicka nakenbilder fast personen inte vill kan vara sexuellt ofredande.
• Att dela en bild på någon i duschen kan vara utgöra ett olaga integritetsintrång. 
• Att bombardera en person som inte vill ha kontakt med meddelanden eller sms kan vara ofredande.
• Att skriva nedsättande kommentarer om någons hudfärg, kön eller sexuella läggning kan vara hets mot folkgrupp. 

Vad gör en handling brottslig?

Det finns flera olika aspekter av en handling som kan bidra till att handlingar på nätet är att se som brottsliga, antingen var för sig eller samlat. Om handlingen innefattar flera av dessa aspekter samtidigt, exempelvis genom att en bild med kränkande innehåll sprids till många människor, och trots att personen på bilden har sagt nej, kan det också göra att brottet ses som mer allvarligt. 

• Innehållet: om innehållet i en text, bild eller film i sig är kränkande, hotfullt eller hatiskt, till exempel för att det innehåller kränkande ord, förolämpningar eller hatiska symboler. 
• Mängden och hur återkommande handlingarna är: om du får så pass många meddelanden eller så pass ofta att det blir obehagligt eller störande. 
• Medvetenheten om att du inte vill: om du får meddelanden trots att du har sagt att du inte vill ha kontakt med personen. 
• Spridningen: om en privat bild eller uppgift om dig sprids till ett stort antal personer, eller till en grupp där personer som du umgås med, kan det ha stor inverkan på hur allvarligt brottet är. 

När vi pratar om lag och rätt i förhållande till nätet är det viktigt att förtydliga att det i lagens mening inte gör någon skillnad om en brottslig handling sker på nätet eller utanför. På samma sätt som det är olagligt att skrika ett hot efter någon på gatan är det olagligt att skriva det till personen i ett meddelande på nätet. 

Om vi däremot pratar om nätet som brottsplats finns det vissa funktioner på nätet som kan ha betydande effekt för hur brottet upplevs för den som har utsatts, till exempel: 

• På nätet kan något få stor spridning, snabbt. 
• På nätet finns det en risk för att t. ex. en integritetskränkande bild blir kvar även efter det att personen som först la ut den har tagit bort den. Risken har uppmärksammats bl.a. av Högsta domstolen (se t.ex. NJA 2020 s. 273, p. 25). 
• Med en möjlighet att skapa nya konton t.ex. på sociala medier kan det vara särskilt svårt för den som har utsatts att skydda sig från nya meddelanden eller kontaktförsök från gärningspersonen 

Utöver detta innebär nätet som brottsplats betydande utmaningar för en brottsutredning, t. ex. om ett inlägg har raderats. Om du tror att du har blivit utsatt för ett brott är det därför bra om du samlar digitala bevis. Du hittar en guide till hur du gör här.