Att ha en krisplan på plats i situationer av näthat är viktigt. Det gör att ni snabbt kan komma igång med att hantera situationen på ett samlat och effektivt sätt. Detta är särskilt viktigt om ni är flera som har ett delat ansvar för att se över era sociala medier. 

Om det är en situation som uppstår internt, till exempel mellan två aktiva, är det ännu viktigare att handla utefter ett redan etablerat styrdokument så att hanteringen sker med transparens och att alla personer inblandade har tillgång till dokumentet och kan följa hur ni arbetar.

På så sätt har man dokumentet och luta sig mot vid olika insatser ni kan behöva göra, samt möjlighet att sträva efter opartisk hantering. 

Checklista för krisplan för internet

Ansvar och arbetsfördelning

• Ha en aktiv och fungerande modereringsgrupp för alla organisationens nätrum. Se till att de har nödvändiga resurser.
• Tillsätt en krisgrupp. Krisgruppen ska finnas tillgänglig vid allvarliga händelser, såsom hot, trakasserier eller diskriminering. Detta gäller ju även det som sker på nätet, det är viktigt att krisgruppen känner till och arbetar utefter. Krisgruppens uppgift är dels att besluta om hur det uppkomna tillbudet ska hanteras och följas upp, dels hur organisationens verksamhet ska fortlöpa. Krisgruppen ansvarar för att informera eventuell personal, samt om nödvändigt,
  den drabbades närmaste anhöriga. Krisgruppen ansvarar också för att kontakta polis. Vid akut tillbud ska den som upptäckt det larma polis och först därefter krisgrupp eller övrig personal.
• Ha en namngiven ytterst ansvarig i er verksamhet, t.ex. ordförande eller verksamhetsansvarig. Denna person bör gärna vara del av krisgruppen. 
• Ladda ner vår ansvarsfördelning som pdf.

Att göra om någon/ några utsatts för hot

• I det fall som någon individ inom organisationen utsätts för hot bör krisgruppen kontaktas snarast. Krisgruppen ansvarar sedan för att ta fram en åtgärdsplan i dialog med den drabbade och, i det fall det är lämpligt, även för hela gruppen som den utsatte individen umgås eller arbetar med inom organisationen.
• Ansvariga (till exempel ytterst ansvarig, ledningsgrupp och/ eller krisgruppen) ansvarar för att alla berörda får tillfälle att tala om det som inträffat efter en allvarlig händelse. Ingen ska lämnas ensam att bearbeta upplevelsen. Alla som varit del av händelsen kan vara stöd och hjälp för varandra utifrån den delade erfarenheten. Vid behov bör dock även extern hjälp tas in för att t.ex. genomföra så kallad debriefing.

Vid information om att någon som är kopplad till verksamheten har begått ett övertramp externt

• Se till att ha en tydlig och nedskriven nolltolerans som ni kan hänvisa till. En exempel på skrivning kan vara: "I vår organisation råder nolltolerans mot att näthata. Vi tar alltid information om övergrepp/övertramp på största allvar och litar på att information som överlämnas stämmer tills motsatsen är bevisad." 

• Vid information om övergrepp/övertramp är det viktigt att få svar på följande frågor:

  • Är personen medveten om att den begått detta brott/ detta övertramp?

  • Har hen blivit informerad om det från den/dem utsatta eller någon annan? (Detta är viktigt ur synpunkt att kunna använda som argument för att klippa samarbete/utesluta personen då den borde ha uppgett detta när den själv fick informationen.)

  • Får vi informera personen som uppges ha gjort överrtrampet att vi fått denna information?

  • Finns det en formell anmälan?

  • Hur vill personen/ personerna som drabbats gå vidare?

  • Ytterst ansvarig tillsammans med inom er organisation passande part, t.ex. ledningsgrupp, krisgrupp, styrelse eller HR-funktion, ska ta beslut om hanterandet av den berörda personen inom organisationen. Till exempel om personen ska sättas på paus eller förflyttas tills en utredning genomförts.

Vid information om övertramp från personer inom organisationen internt

• Agera inte själv utan ta hjälp av andra. 

• Informera modereringsgruppen, krisgruppen och/ eller ledningsgruppen. De fattar sedan beslut kring hur situationen ska hanteras. Till exempel genom att se över den digitala bevisföringen, konsultera trivselregler och policys och diskutera med de inblandade parterna om hur de vill gå vidare i situationen. Om situationen bör polisanmälas, så skall modereringsgruppen, krisgruppen och ledningsgruppen hjälpa till och stötta i detta. Rutiner kring hur organisationen hanterar en anmälan mot en individ inom organisationen bör finnas på plats.

• Ibland kan det vara en person inom modereringsgruppen, krisgruppen eller ledningsgruppen som näthatat. I sådant fall skall du kontakta de ansvariga i grupperna som personen inte ingår i. Till exempel om någon från ledningsgruppen betett sig illa, kontakta ansvariga för modereringsgruppen och krisgruppen. Om samma person sitter i alla tre grupperna så kontakta personer som du känner förtroende för inom alla tre grupperna. Det viktigaste är att du inte tystas och att du blir tagen på allvar.

• Ibland så kan alla ansvariga agera illa och felaktigt för att de inte vill tro eller hörsamma att någon inom organisationen handlat fel, eller att de håller personer i maktpositioner om ryggen. I dessa fall kan du kontakta t.ex. Arbetsmiljöverket, någon av antidiskrimineringsbyråerna (www.adbsverige.se) eller Diskrimineringsombudsmannen för vägledning.

• Människor reagerar olika starkt och har olika behov i en krissituation men det finns gemensamma faktorer som är viktiga att uppmärksamma:
  • Förståelse och acceptans för vad den drabbade känner, och respekt för detta.
  • Tid att bearbeta och återhämta sig.
  • Engagemang från övriga.
  • Genom att tillåta den drabbade att ge uttryck för sina känslor och tankar hjälper man hen att bearbeta vad som hänt.
  • Värdera personens egna resurser och hjälpa hen att acceptera hjälp.
  • OBS. Allt ovan gäller även när personer är under 18 år!

Moderera sociala medier.

Ansvarsfördelning vid näthat.