Intersektionalitet handlar om att maktordningar, baserade på kategorier som kön, ras, sexualitet, funktion och socioekonomisk status, samverkar och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck. Vissa använder begreppet normsamverkan istället för intersektionalitet, men båda begreppen visar på hur en maktordning inte kan förstås oberoende av andra maktordningar.

Bakgrund

Termen intersektionalitet myntades av forskaren och teoretikern Kimberlé Williams Crenshaw (1991) för att synliggöra hur vi ofta inte förstår eller erkänner den diskriminering eller marginalisering individer utsätts för ifall man ses som, eller identifierar sig med, fler diskrimineringsgrunder än enbart en. Hennes forskning, och intersektionalitetsbegreppet, kommer ur förståelsen av hur svarta kvinnors upplevelser inte kunde analyseras ordentligt utifrån att tillhöra kategorin kvinna eller rasifieras som svart. Att förstå hur sexism, rasim och strukturell och social orättvisa tar sig i uttryck och drabbar svarta kvinnor (i detta exempel) så behöver vi granska intersektionen mellan dessa två analytiska kategorier, och hur de förstärker varandra. 

Intersektionalitet och postkoloniala studier

Intersektionalitet kan betraktas både som ett redskap, som en teoretisk utgångspunkt och som en metodologisk hjälp inom forskning och aktivism. Den postkoloniala feminismen har, i Sverige och på andra platser, använt intersektionalitet för att utmana den så kallade mainstreamfeminismen, förklara existensen av flera maktordningars verkan och för att inkludera komplexitet i sin forskning och aktivistiska kamp.

Ett intersektionellt och postkolonialt exempel

Studier har visat att mediala skildringar av migranter inte bara rasifierar utan även sexifierar subjekten, det vill säga: migranterna reduceras till bärare av rasspecifika och sexuella egenskaper. I en studie av massmedia synliggörs hur migrant flickor ofta blir representerade som traditionella, passiva, och sexuellt förtryckta medan pojkarna framställs som exotiska och i varierande grad farliga.

Till exempel så skildras latinamerikanska pojkar som passionerade och närmast som sexsymboler, medans pojkar från Mellanöstern skildras utifrån en islamofobisk stereotyp. Pojkar från Mellanöstern porträtteras som en homogen grupp av farliga orientaler och potentiella våldtäktsmän och dessa pojkar skulle, enligt stereotypen, utgöra ett hot för svenska tjejer, mot vilka de påstås ha utvecklat ett förakt.

I studien hjälper intersektionalitet oss att förstå samspelet mellan sexifiering, rasifiering och socioekonomisk status

Forskarna diskuterar hur sexifiering och rasifiering av ungdomar i svenska förorter är en viktig del av den omfattande koloniala stigmatiserande retoriken som medier använder för att beskriva förorten. Detta är ett exempel på hur socioekonomisk utsatthet, sexism och koloniala rasistiska tankestrukturer hänger ihop. Skulle man titta på varje identitetskonstruktion för sig – till exempel passiva flickor, patriarkala pojkar eller förortsungdomar – utan att placera dessa konstruktioner i ett sammanhang där rasism som ideologi samspelar med sexism och med socioekonomisk utsatthet, missar man det sätt på vilket maktordningar ständigt återskapar sig själva. Dessa kategorier, eller ideologier, har tidigare förståtts som parallellt existerande åtskilda maktordningar när de i själva verket har förstärkt varandra. 

Intersektionalitet kan innebära olika saker

All användning av intersektionalitetsbegreppet ser inte likadant ut. Det finns grovt sett två olika inriktningar inom intersektionalitetsforskningen. Den ena sätter fokus på identitet och undersöker vad det innebär för en individ att tillhöra flera olika kategorier samtidigt. Hur bemöts till exempel en lesbisk kvinna som kommer från ett utomeuropeiskt land på den svenska arbetsmarknaden? Inom den andra inriktningen ligger fokus snarare på de system som skapar maktordningarna – sexism, rasism och socioekonomisk ojämlikhet. Den politiska sprängkraften hos intersektionalitet utifrån det senare, består i att den utmanar de maktordningar som finns i samhället, både strukturellt och i vardagen. Forskningen och debatten om intersektionalitet blir en politisk kraft om den lyckas avslöja och skapa debatt kring multipel diskriminering.

Intersektionalitet kan användas som verktyg för att förså samverkan av fler makordningar än ras, kön och socioekonomisk status

Idag används intersektionalitet som verktyg för att förstå flera maktordningar. Till exempel inom queer-rörelsen så undersöks och analyseras hbtqia+ personers perspektiv ofta med hjälp av intersektionalitetsbegreppet. Det har gjort att forskarna har kunnat synliggöra vilka inom gruppen hbtqia+ personer som lever i mer utanförskap och utsatthet, vilket har varit till stor hjälp i riktade insatser. Tyvärr är kunskapen om hur det går att använda intersektionalitet som verktyg inte tillräckligt spridd, vilket gör att många större projekt utgår från en felaktig bild av vilka som tillhör gruppen hbtqia+. När en projektet inte vilar på en inkluderande grund så riskerar insatsen att bara når vissa mer priviligerade inom gruppen hbtqia+ personer. Intersektionalitet används också inom fler rörelser än vårt hbtqia+ exempel. Vad intersektionalitet ger oss är ett verktyg för att bli mer inkluderande och förstå andras perspektiv på fler sätt, vilket gör att vi kan skapa lösningar, backa varandra och lyssna på varandra på bättre sätt. 

Att använda intersektionalitet som ett verktyg

Att använda intersektionalitet som verktyg är att förstå hur näthat drabbar oss alla på olika sätt baserat på vilka vi är och vad vi representerar, och sedan gå vidare till att arbeta aktivt mot näthat på inkluderande sätt. Förståelsen behövs för att synliggöra och aktivt göra oss uppmärksamma på vad som sker på internet. Det gör att vi kan fundera över vad vi kan göra som individer eller organisationer för att ta ansvar för vad som sker på våra egna plattformar, i våra feeds eller med vår egna samtalston. 

Vad kan du göra?

• Alla kan anmäla hets mot folkgrupp!
• Samla digitala bevis.
• Anmäl kränkande kommentarer till administratören. Även om kommentaren inte är riktad mot dig så skall inte den som utsätts behöva ta allt ansvar för att stå upp för mänskliga rättigheter. Vi är alla en del av samtalskulturen på internet.
• Skicka meddelande till personer du ser utsättas, kolla hur de mår.
• Säg ifrån även om det är en stängd grupp av vänner. Du kan aldrig veta vem som finns representerad. 
• Avkräv inte personer på svar om deras privatliv eller identitet, googla.
• Om du är en del av en organisation, se till att ni har tydliga trivsel-och modereringsregler på plats för era plattformar. Näthat verkar triggande. Alla som arbetar mot hat och trakasserier på internet är eniga om att dåligt modererade nätrum gör att näthatet ökar och kan florera fritt. 
• Läs på om minoritetsperspektiv och fundera över saker som tolkningsföreträde, gaslighting, microagressioner eller exotifiering. Du kan fritextsöka på alla dess begrepp här på Näthatshjälpen. 

Samla digitala bevis.

Anmäl hets mot folkgrupp.

För organisationer.