Fakta Rasism

Rasism på internet och rasism i Sverige, en översikt.

Ett antirasistiskt perspektiv på näthat

Näthat och brott på internet drabbar oss alla men på olika sätt. Personer som rasifieras som icke-vita, eller läses som om man har en viss religion eller etnicitet, så som till exempel afrosvenskar, muslimska svenskar, judiska svenskar, romer och samer är mer utsatta än övrig befolkning.

Denna marginalisering kommer av hur folk läser oss baserat på till exempel hudfärg, språk, kulturella eller religiösa symboler, och är både strukturell och på individnivå.

Resultatet av denna marginalisering påverkar vår rörelsefrihet och våra möjligheter till arbete, trygghet, skola, sjukvård, bostad och ett hälsosamt liv i Sverige. De vanligaste brotten på internet har motiven afrofobi och islamofobi.

Fler aspekter än ras spelar in i personers upplevda marginalisering. Lär dig med om intersektionalitet hos Näthatshjälpen.   

Rasism och rasbegreppets historia

Ras eller rasmaktsordning (alltså den ordning som delar in oss i en hierarki utefter förstådda rasiala egenskaper) är ingen ny företeelse. Redan under återerövrandet av den Iberiska halvön (delar av Spanien) under sent 1400-tal så inrättades den första europeiska uttalade rasmaktsordningen genom det spanska kungahuset.

Judar och muslimer som var bosatta i de erövrade territorierna fick välja att fly, dö eller konvertera. De som inte flyttade, och valde att konvertera kallades för nykristna, de var alltså inte fullvärdiga medborgare såsom spanjorerna. 

Religös förföljelse är inte helt samma sak som rasism, men det spanska kungahuset införde blodsrenhet för att skilja på invånare med så kallat rent kristet blod från de nykristna. Oavsett religion så fortsatte alltså konverterade judar och muslimer avskiljas från majoritetsbefolkningen och deras status ärvdes av deras barn. 

Ras-begreppet

En av de termer som användes för att förklara indelningen av de spanska invånarna som artskilda “sorter” var ordet ras - vilket betyder huvud eller stamfader. Under 1500-talet reste begreppet och blev med tiden det begrepp som förklarar en samhällsordning som kategoriserar människor. Detta var långt innan framväxten av biologin eller genetiken, det som vi ofta sammankopplar med begreppet ras idag.

Biologin eller genetikens sammankoppling med ras-begreppet kom av att man ansåg sig kunna vetenskapligt bevisa biologiska “faktum” i hur olika raser fungerar och ser ut. Den så kallade "vetenskapliga" biologiseringen av rasbegreppet är ett sent inslag i rasismens idéhistoria i relation till hur länge rasism har upplevts och begreppet ras har använts. 

Rasism och ras-begreppet idag

Att rasismens biologiska innebörd har fasats ut har inte lett till rasismens försvinnande. Det är endast det biologiska rasbegreppets etiska och vetenskapliga grund som börjat lösas upp. Den rasism vi lever med idag legitimeras och fortlever främst via andra principer. Begreppet ras är en produkt av rasism, och inte tvärtom. 

Hur vi använder rasbegreppet idag

Begreppet ras används idag för att:

  1. Förklara upplevelsen i att bli utsatt för rasism. 
  2. Med en innebörd om att det skulle finns en nedärvd essens hos individer vilket färdas genom kultur, hudfärg, religion eller etnicitet, vilka hör hemma på olika geografiska platser på jorden. 

Migration, personer som tvingas fly eller enstaka individer som väljer att bosätta sig på andra platser än vad samhället förväntar sig, blir synliga normbrytare när vi utövar vår kultur, religion, eller har en annan hudfärg eller etnicitet än normen. Denna synlighet medför att vi alltid ses som att vi hör hemma någon annanstans enligt nutidens rasistiska mekaniker.

Rasistiska nidbilder

De rasistiska nidbilder som växte fram under kolonialiseringen och biologiseringen av ras-begreppet lever vidare idag i vår kultur och samhälle. Vi som rasifieras får ständigt arbeta runt och stå till svars för de socio-kulturella nidbilder samhället tillskriver oss.

Det är också grunden till den systematiska avhumanisering som icke-vita personer utsätts för, där samhället inte i lika hög utsträckning sympatiserar eller vill ta in det strukturella övervåld som sker gentemot icke-vita. 

En vanlig missuppfattning om rasism

Det är en missuppfattning att tro att rasism enbart sker när vita personer öppet uttalar ett ogillande eller hat mot andra grupper baserat på deras hudfärg. Rasism är mycket mer komplext och sker på strukturell, institutionell, ekonomisk, politisk och social nivå.

Sveriges postkoloniala historia

Sverige har haft fem kolonier belägna i Nordamerika, Afrika och Asien. Vårt närmsta exempel är koloniseringen av Sapmí. Staten koloniserade Sapmí och det samiska folket för att få tillgång till naturresurser och landområden.

Det samiska folket tvångssteriliserades, tvångsomhändertogs och mördades långt in på 1900-talet. Dessa typer av övergrepp har också skett genemot funktionshindrade, transpersoner och Romer i Sverige.

Fortfarande idag pågår dispyter och kränkningar mellan svenska staten och samer kopplat till jord, kultur och socioekonomisk marginalisering, vissa väljer och se det som en fortfarande pågående koloniseringskonflikt.

Sammanfattningsvis

Det är viktigt att komma ihåg att rasism är ett levande fenomen och är tätt sammankopplat med Europas och Sveriges moderna utveckling. Därför är ett antirasistiskt arbete ett ständigt pågående arbete med att försöka synliggöra de strukturer som genererar ojämlika levnadsvillkor eller socialt utanförskap.

Vi kan alla ha de bästa intentioner men inte besitta kunskapen eller verktygen för att agera på ett inkluderande sätt. Därför behöver vi utöva viss självkritik och fundera på vår egen roll inom strukturen. 

Mer om hur rasism och marginalisering kan ta sig i uttryck eller analyseras:

Hur kan rasism ta sig i uttryck på nätet

Aisha Ali pratar om mikroaggressioner, exotifiering och hur det är att rasifieras på internet.

Kan vita personer utsättas för rasism?

Utifrån en förståelse av rasmaktsordningen så kan inte vita personer utsättas för rasism, då rasmaktsordningen placerar vita personer högst i hierarkin. Dock kan alla människor, oavsett rasifiering som vit eller icke-vit, bli utsatt för hot, hat, trakasserier och förföljelse. En persons relativa position och möjligheter till makt, hälsa, pengar, trygghet och framgång är kopplat till fler faktorer än ras - dock så gynnas vita personer strukturellt. 

Undantag till regeln vita kan inte utsättas för rasism 

Personer som rasifieras som vita kan ändå utsätts för rasism och förföljelse kopplat till antiziganism, antisemitism, islamofobi eller andra kulturella, religiösa eller etniska markörer. Enekelt förklarat så är det en version av rasism vilket är mer kopplat till religion och etnicitet.

Vad kan man göra för att arbeta antirasistiskt online?

Organisationer

Det är essentiellt att förstå att rasism spelar in i hur näthatet tar sig i uttryck. Att arbeta förebyggande innebär att arbeta utifrån ett antirasistiskt perspektiv av hur näthat fungerar.

Det görs genom synliggöra potentiella risker i ens internetrum, bedriva nolltolerans och att ständigt informera sina medlemmar om trivselregler och bedriva aktiv moderering. Det är också viktigt att lyssna inkluderande när medlemmar påpekar saker de utsatt för. 

Hur man lyssnar inkluderande.

Du som ser rasism på internet:

  • Alla kan anmäla hets mot folkgrupp, och alla borde anmäla, de som tillhör den utsatta gruppen skall själva inte behöva bedriva sin kamp för allas vårt demokratiska samhälle.
  • Våga gå in och bemöta i rasistiska trådar. Studier visar att när trådar få stå oemotsagda och ingen tar ansvar så ökar de fysiska hatbrotten.
  • Tagga in gruppen #jagärhär. 
  • Tagga inte in dina vänner som rasifieras som icke-vita när du ser rasism, utan ta ansvar själv! Att ständigt behöva vara i kamp och läsa hat och hot är psykologiskt utmattande.
  • Läs på och lär dig mer om rasism, inte bara baserat på hudfärg - utan etnicitet och religion också.
Källor:

Islamofobi.se, Samernas historia UR 2009, Expo, Forum för Levande Historia, Tobias Hûbinette och Malinda Andersson Between Colourblindness and Ethnicisation: Transnational Adoptees and Race in a Swedish Context 2012, Karsten Mûller och Carlo Schwarz Fanning the Flames of Hate: Social Media and Hate Crime 2018

Vad är näthat? Svensk lag på internet Polisanmäl Organisationer och föreningar Hjälp att hitta vidare stöd Backa varandra på internet Guider Hur skyddar jag mina konton? Intersektionella perspektiv på näthat Mikro-aktivism Tipsbanker
  • Dölj besök Om webbplatsen och näthatshjälpen